Naturen ett mysterie
Ja nu så sitter man här , ledsen och besviken.
Allt verkade ju så bra, hon hade alla tecken ökade i omfång och jag tom. kände ju något.
Men om hon kastade, resorberade eller bara lurade mig totalt vet jag inte.
Ja det är bara att inse att moder natur är inget man bestämmer över.
Men vi kavlar upp ärmarna och tar nya tag.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Anna » Nog verkar det så...: ”Å så roligt Camilla, vilken härlig kombo av hundar! Vi måste verkligen försöka h..”
-
Tora » Mys: ”Ojoj så jag längtar! Det är nära nu :) ”
-
Mari Runeberg » Äntligen dator o telefon igen: ”Hej Camilla Så fina valparna är, ser att den lilla har vuxit till sig lite. Så s..”
-
Tora » Ojoj: ”Oj vilken supermamma valparna har!”
-
Anna » Timme för timme: ”å så fina de små är <3 Ja och mamma Esther också förstår. ”